Jodå, jag fick åka till salongen idag. Jag fick gå en låång runda. Bäst av allt var ändå att få träffa Fia igen.

 På lunchen gick vi tillsammans och i kväll fick jag åka med Fia hem till henne. Lite konstigt var det för jag fick sitta i baksätet i deras bil. Men jag satt fint och snällt där bak och tittade ut enom fönstret på matte som vinkade. Fia fick åka fram i husses knä. Det tog väl en minut sen var vi hemma hos Fia.

 Det är toppen att vara där för människorna fattar inte att jag kan bli lång och nå maten på bordet och diskbänken. De är ju så vana vid lilla Fia. Så en och annan köttbulle slank nog ner i Lagottomagen.

Tänk om man hade haft ett eget kylskåp fullt med köttbullar......

 Fias matte har fått in ett helt gäng med nya shampon i butiken så jag fick ställa upp och vara försökshund. En tass blev ren och fin. Undrar ifall hon tänkt att tvätta de andra tassarna i morgon.....

Salma

Nu får det vara nog med vabbandet, i morgon kräver jag att få åka till salongen. Långa promenader vill jag också ha och bus med Fia.

Salma

I dag har jag lyckats med konststycket att knäcka en valnöt och äta upp innehållet. Skalet la jag i mattes säng....

 Kramis Salma!

Ja hur går det med hittehunden. Under dagen har matte mailat pensionatet och frågat om någon ägare hört av sig, men har ännu inte fått nått svar.

  Men nu i kväll ringde polisen och sa att ägarna hade hört av sig. De undrarde var vi hittat henne. De bor i nästa by och "Jannike" har sprungit ca 1 mil för att komma till vår gata.

 Skönt med ett lyckligt slut.

Salma

I dag är vi hemma och vabbar. Vår lilla människa är sjuk. Därför blir det inte någon lång promenad men jag har fått leka på lekplatsen.

Ge mig tofsen!

Så där ja nu ska jag bara gräva ner den.

Eller det blir kanske bättre här. Gott luktar det i denna hålan i alla fall.

Ha ha matte jag har tofsen. Kom och ta den om du kan!

Tyst jag hör nåt i skogen.

Vacker tass!

Salma

I morse när jag skulle ut och kissa kom denna lilla tjej gåendes på gatan. Matte bjöd henne på godis och kunde ganska snart ta tag i halsbandet. I örat finns ett nummer tatuerat men det ledde tyvärr inte till nån träff på skk. Matte ringde polisen men det kunde inte heller med hjälp av numret hitta henne i nåt register. Det har inte kommit in nån anmälan att en röd-vit drever? tik är saknad av någon. Matte har under dagen ringt polisen ett antal gånger men ännu är det ingen som saknar henne i Skåne, Halland, Blekinge eller Småland. Vår granne har ringt några jägare i trakten men ingen känner till något om denna hund. Inte heller i affären hade man hört talas om någon som saknar sin hund. Vi bor i en liten by med en mataffär där alla vet typ allt om alla.

Hej lilla vän!

 Hon har fått bo i vår grannes hundgård och i eftermiddags fick hon komma in i vår hall. Här hälsar vi på varandra genom gallret.

Såja jag lägger mig här så slipper du känna dig ensam.

 Jannike som vi kallar henne efter dagens namnsdag är en mycket lugn och tillgiven tjej.

 I kväll har Jannike fått åka till ett pensionat och nu håller vi alla tummar och tassar att hon ska få komma hem igen till sin husse eller matte.

Kramis

Salma

Ja det är kanske nåt du funderat på. Jag har svaret.

 Se till att hitta ett ganska långt och högt staket. Gå under och in en bit. Sätt dig och bajsa. Din matte börjar då rota i fickan efter bajspåse, kollar åt vänster konstaterar att det är långt att gå runt staketet. Kollar åt höger och inser att det är lika långt det hållet.  Din matte är inte lat men det är mörkt ute och skulle hon gå runt behöver hon släppa blicken från bajset och därmed riskera att inte hitta den igen. Då är alternativet att klättra över staket den enda utvägen. Så långt är allt bra men just som hon svingar benet över staket knakar det till i jeansen och det är inte luft. Din matte blir förvånad och tappar koncentrationen från bajset så när hon väl är över går bajset inte att hitta.

 Resultatet blir ett par jeans mindre för din matte och en hundbajs på någons gräsmattan. Inte bra.....

 I dag hann vi gå en extra lång runda på morgonen. Regnet öste ner men är man en Lagotto så skiter man i det.

 När vi gick på en grusväg så sprang det ett stort rådjur över vägen en bit bort. Då hände nåt konstigt i mig. Egentligen är jag ju jätterädd för rådjur men helt plötsligt spratt det till i benen och nåt i huvudet sa till mig att jaga, jaga, jaga. Matte sa Nej och trampade på spårlinan. Hon fick trampa ett par tre gånger på den innan jag fick stopp på benen. Jösses vilken tur att hon fick stopp på mig vad skulle jag gjort ifall jag kommit ikapp rådjuret. Sekunden efter var jaktinstinkten helt borta och vi kunde fortsätta som om inget hänt.

 När det sedan blev dags för lunchpromenad så sa matte att det får bli en kortare runda i dag för det regnar men vi kan hämta Fia så hon får följa med. När Fia är med gör det mig inte så mycket att rundan inte blir så lång för den blir ju så mycket roligare. Inne hos Fia var Ulla, Fias matte passade henne idag och inte kunde vi gå utan henne. Så med tre hundar och en rulle bajspåsar gav sig matte i väg. ( Oj vi glömde ju lämna tillbaka bajspåsarna Helena). Det måste ha sett fantastiskt ut när vi kom för alla människor vi mötte log. Matte var lite svettig i början när hon skulle hålla reda på alla koppel. Jag gick först och ser till att mitt koppel är sträckt, sedan kom Ulla som gick bredvid matte och sist Fia som är lite seg (skendräktig) i de små benen.

 Matte försökte fota oss men med tre koppel och tre hundar som går åt varsitt håll är det inte så lätt att sikta in mobilen i ett enhandsgrepp och få med alla på bild.

Det suddiga är jag, Fia i mitten och Ulla till höger.

I eftermiddag fyllde matte godis i min aktiveringsboll. Hur kul som helst var det att leka med den just idag. For rundor i fikarummet, rull rull och lite blandade småhopp över bollen.

Kramis

Salma